Denna översikt av den nordiska kvinnohistorien sträcker sig från vår tidiga historia fram till det förkapitalistiska samhället. Det är en berättelse om hur kvinnans ställning i samhället försvagas i takt med att privategendomen och staten växer sig starkare och med den behovet av starka manliga maktstrukturer inom familjen och samhället. Det blir med nödvändighet inte en isolerad svensk berättelse eftersom Sverige som det ser ut idag uppkommit först på 1800-talet (om man bortser från unionen med Norge).
Hjördis Fohrman
Svensk kvinnohistoria del 1
– kvinnan före kapitalismen
Men innan vi börjar den historiska beskrivningen skall ett förbehåll göras i frågan om kvinnohistoria. Det finns ju kvinnor och kvinnor – livsvillkoren är ju inte de samma för alla kvinnor i vårt land vare sig historiskt eller idag. När man ska ta upp kvinnohistoria är det nämligen viktigt att inte förlora klassperspektivet. Som exempel kan man ta läkaryrket. Kvinnor har kunnat bli läkare i Sverige sedan 1870, men det dröjde nästan 100 år innan arbetardöttrar
Till den här helgen har ni läst Alexandra Kollontays ”Kvinnans ställning i den ekonomiska samhällsutvecklingen”, Fanny Ambjörnssons ”I en klass för sig” och partiets jämställdhetsbroschyr. Alla de här texterna bidrar med olika pusselbitar till analysen av kvinnofrågan och jag tror att vi snart kommer att ha en väldigt givande diskussion kring texterna.
När Maud Olofsson framträder som en självutnämnd Robin Hood, så bör rättvisans vänner ta sig i akt. Som i detta med barnbidragen.
Anders Carlsson
ordförande, Kommunistiska Partiet
Enligt näringsminister Olofsson och hennes parti är de nuvarande barnbidragen djupt orättvisa. För att familjer med höga inkomster kan sätta in hela barnbidraget på sina barns bankkonton, för överklassyngel att leva loppan för när de blir myndiga, medan låginkomsttagarna måste använda bidraget till att få hushållsbudgeten att gå runt. Därför vill Olofsson och centern inkomstpröva barnbidragen.
Visst låter det bestickande. De rika skall fråntas ett bidrag som de inte behöver.
Kvinnoförtryckets materiella grund
Män och kvinnor har inte samma villkor, inte samma ställning i samhället. Så är det i dagens Sverige och så har det varit allt sedan den första uppdelningen av arbetet i kvinnligt och manligt gjordes. När detta skedde kan vi inte säkert veta, men Engels lägger det vid tiden före privategendomens uppkomst.
Sverige är utan konkurrens det land i EU som bäst tillvaratar kvinnors rätt att själva bestämma om abort. När socialminister Göran Hägglund i höstas deklarerade att han tänker utvidga rätten till abort på svenska sjukhus att också gälla utländska kvinnor så väcktes antiabortlobbyn till liv. Frågan är vad som ligger bakom kristdemokraten Hägglunds till synes abortliberala utspel?
Lars Rothelius
chefredaktör, Proletären
Alla kvinnors absoluta rätt till abort är en grundläggande princip som kommunister är de första att slå vakt om. Det handlar om kvinnans rätt att bestämma över sin kropp, sin framtid, sitt sociala vara. Aborträtten är fundamental för kvinnors frigörelse från patriarkalt förtryck, är en förutsättning för jämställda relationer mellan man och kvinna.
