EU-omröstningen 1994 draperades med fagra löften från ja-sidan. Ingen i Sverige skulle påverkas negativt, istället skulle svenska politiker påverka hela unionen i positiv riktning.
Inget av detta har infriats under tio år av medlemskap. Tvärtom har EU:s lagstadgade högerpolitik gett permanent massarbetslöshet och social nedrustning, samtidigt som Sveriges oberoende och nationella självbestämmande sålts ut till Bryssel, precis som nejsidan varnade för 1994.
EU-systemets inflytande på den svenska samhällsutvecklingen och politiken har stärkts undan för undan. I samma takt har det svenska politiska systemet försvagats. Folkstyret urgröps till förmån för det ekonomiska och politiska etablissemangets egenmakt.
EU:s nya grundlag överför ännu mera makt till EU på medlemsstaternas bekostnad och mer makt till de stora medlemsländerna på de smås bekostnad. Det handlar om stora förändringar, kanske de största sedan Sverige 1995 blev medlem i EU. Grundlagsfrågan är av sådan dignitet att en folkomröstning är en given sak för alla demokrater. En så stor och avgörande förändring måste självklart underställas folkets direkta prövning. Folkomrösta skall därför också tio EU-länder, bland dem många länder som aldrig folkomröstat i EU-sammanhang tidigare.
Sverige tillhör dock inte dessa länder. I en uppgörelse från december 2004 slår den EU-positiva riksdagsmajoriteten – s, kd, m, fp och c – tvärtom fast att svenska folket skall förvägras denna självklara demokratiska rätt! Istället skall de fem partierna via riksdagen ansluta Sverige till det nya fördraget. Anledningen är att folkmajoriteten inte påstås begripa det den EU-positiva riksdagsmajoriteten begriper och framförallt att folkmajoriteten inte tycker som den.
Sådant är läget för demokratin i EU-Sverige. Folket skall inte få säga sitt eftersom folket kommer att rösta fel. Kan föraktet för folkviljan utryckas tydligare!
De fem partierna må representera en bekväm riksdagsmajoritet, men i EU-frågan har flera av dem inte ens den egna valmanskåren bakom sig. Detta gäller inte minst socialdemokratin. Folkviljan har manifesterats genom ett rungande nej till EMU i folkomröstningen 2003 och genom en massiv bojkott av valet till EU-parlamentet 2004.
I detta val samlade de fem EU-positiva partierna endast 25 procent av väljarkåren bakom sig!
Slutsatsen är given. Svenska folket har upprepande gånger sagt ett klart och rungande nej till att överföra mer makt till EU. Ingen riksdagsmajoritet har därför rätt att överföra mer makt till EU utan att först låta svenska folket säga sitt i en folkomröstning. Det politiska etablissemanget saknar helt enkelt folkligt mandat att på egen hand ansluta Sverige till den nya grundlagen.
Att etablissemanget inte har civilkurage nog för att i en folkomröstningskampanj åter försöka övertyga ett trilskande folk om EU:s förträfflighet är givetvis en demokratisk skandal. Men det har sina randiga skäl. Nederlagen i EMU-omröstningen och i EU-valen har varit för nesliga för etablissemanget. Man vet att en folkomröstning om grundlagen kommer att förloras. Därför skall en folkomröstning inte utlysas. De som påstår sig företräda folket hävdar sin rätt att sätta sig över folkviljan!
Kommunistiska partiet kräver att Sveriges regering och riksdag respekterar EMU-omröstningens och EU-valets obestridliga resultat genom att utlysa en folkomröstning om EU:s nya grundlag. Det är en demokratisk självklarhet att svenska folket får säga sitt om denna för Sveriges framtid helt avgörande fråga.
Kommunistiska partiet uppmanar alla EU-motståndare och alla demokrater att sluta upp bakom kravet på en folkomröstning om EU-grundlagen. Om makten inte respekterar folkviljan och folkets rätt att säga sitt måste folket ta strid för demokratin.
