Fortsatt högerpolitik oavsett grekiskt valresultat

Söndag 17 juni går det krisdrabbade Grekland åter till val. Oavsett valresultat fortsätter den EU-styrda högerpolitiken, denna politik stoppas inte med valsedlar utan genom klasskamp.

Publicerad 14 juni 2012

Söndag 17 juni går det krisdrabbade Grekland åter till val som en följd av de kollapsade försöken att bilda en ny regering efter valet 6 maj.

Kombinationen av de två kollapsade partierna, konservativa Ny Demokrati och socialdemokratiska Pasoks oförmåga att bilda samlingsregering, samt det opportunistiska vänsterpartiet Syrizas illusoriska försök att bilda någon typ av center-vänsterregering, kunde bara sluta på ett sätt; sammanbrott i förhandlingarna och nyval.

Det är en procedur som kan komma att upprepas, där EU, Internationella valutafonden och Europeiska centralbanken med stöd av den grekiska borgarklassen, försöker trötta ut folket för att till slut få dem att acceptera nedskärningarna.

I söndagens val ställer 22 partier upp. Det är något färre än i valet i maj. Orsaken är att åtta partier inte blev godkända av högsta domstolen samt att nio mindre partier av olika skäl, krasst ekonomiska såväl som politiska skäl, valde att inte ställa upp i nyvalet.

Varken den ekonomiska krisen eller den parlamentariska krisen kan få någon lösning med nuvarande styrkeförhållanden. De gamla partierna är kraftigt försvagade. Samtidigt hyser den stora majoriteten av grekerna en tilltro till EU och euron, där ett löftesparti som Syriza, som lovar bättre förhandlingar gentemot de i praktiken nykoloniala administratörerna över landet, går framåt i opinionsmätningarna. Det är en under nuvarande historiska omständigheter olöslig konflikt. Grekiska kommunistpartiet (KKE) varnar för alla illusioner och löftespolitik. Man tar avstånd från högerns hot om euro eller drachman och Syrizas illusionspolitik.

Den enda möjligheten att slå tillbaka är en förnyad folklig mobilisering. Oavsett vilken den kommande regeringssammansättningen blir så kommer den att fortsätta med sociala nedskärningar och lönenedpressningar riktade mot arbetare såväl som egenföretagare. I en sådan attack kommer man att ge de allra fattigaste och utslagna småsmulor i stöd för att dölja den allomfattande attacken mot det arbetande folket.

Kommunistpartiet, som i motsats till de andra vägrar att sprida illusioner om några lättköpta segrar, sätter upp ytterligare fyra målsättningar.

• Arbetarnas organisering på arbetsplatserna.

• Uppbyggandet och skapandet av en allians mellan arbetarklassen, fattiga egenföretagare och fattigbönderna.

• Folkligt baserade förberedelser hur man skall hantera olika scenarior, i första hand ifall en okontrollerad statsbankrutt inträffar och hur man i det läget skall hantera massfattigdom och ett rent nödläge.

• Ett helt förändrat styrkeförhållande inom fackföreningarna.
Nästa grekiska regering står inför två scenarier: Antingen en ny omförhandling av lånen inom euro-området, vilket i sin tur kommer att leda till nya hårda nedskärningskrav, eller så finns möjligheten att Grekland lämnar eurozonen varvid risken finns för en okontrollerad statsbankrutt.

”En folklig seger innebär att folket kan kontrollera de värden de producerar. Detta innebär att de stora rikedomar som produceras i landet och som i dag omvandlas till vinster på aktiemarknaderna, hamnar på bankkonton i Schweiz, i investeringar i Balkan och i London, i köpandet av båtar i Kina istället kommer att användas för att tillfredställa folkets behov. Detta måste innebära att regeringsmakten inte kommer att vara klavbunden av allianser och avtal som imperialismens internationella allianser EU och dess militära formation Nato satt upp. KKE är redo att spela en avgörande roll i en sådan folklig regering”, skriver kommunistpartiet i ett uttalande 5 juni.

I KKE:s valmanifest står att man kommer bryta alla låneavtal och alla de nedskärningsvillkor som följt i spåren. Man kräver en 45 procentig skatt på alla vinster och satsningar på hälsovård, undervisning samt skapandet av ett allomfattande och generellt socialförsäkringssystem.